fredag 23 maj 2014

Ponnyer - väcker alltid känslor!

Jag är lång. Jag har varit det så länge jag kan minnas. Jag var sådär 173 cm över marken när jag började sjuan. Min älsklingshäst på ridskolan var C-ponnyn Fanny. Det var inte så kul att vara lång då. Men det är inte bara längden som spelar in när man rider ponny, speciellt inte om man vill tävla. Det är inte heller så många andra saker som kan ge upphov till sånt massiva diskussioner som tävlingar för ponny. Därför är det extra intressant att Svenska Ridsportförbundet idag lagt upp en länk till en webb-enkät om framtida åldergränser för ponnytävlingar på sin hemsida.

Bakgrunderna är flera och det är flera olika saker på oberoende av varandra påverkar detta. Riksidrottsförbundet har regler för barns tävlande och har länge haft synpunkter på hur barn tävlar inom ridsporten. Internationellt finns det olika andra åldrar för ponnyryttare. Internationella förbundet FEI har 16 år som maxålder på ponny medan man i England tillåts att rida C- och D-ponny tills man är 21. I Sverige har vi olika gränser för B-ponny beroende på vilken gren man rider, vilket också kan vara förvirrande för vissa ryttare. Åldern har ju (som jag tidigare nämnt) inte alltid med längden att göra) och det kan ju vara så att en 12-årig hoppryttare är längre än en 14-åring som inte längre får tävla sin B-ponny hoppning. 

Tävlingssektionen på Svenska Ridsportförbundet har därför länge diskuterat olika alternativ och nu kommer man med konkreta förslag som man ber om input på. Vill du svara finns enkäten här.


Det man tittar på är ålder för att börja tävla på tävlingar där man konkurrerar med andra, max-ålder för B-ponny samt en ny indelning för C- och D-ponnyer med två olika åldrar.

Grundtanken är att små barn (fram tills man fyller åtta år) ska få tävla, men inte rangordnas mot andra. Man kan alltså rida clear round eller andra bedömningar där alla som uppnår ett visst resultat får pris. Det handlar alltså om att mer fokusera på prestationen än resultatet. Resultatet är ju alltid beroende på vilka andra som är där just då, medan prestationen är den samma även om alla andra också är felfria, eller bara du är felfri. En felfri ritt är en felfri ritt.

Vad det gäller B-ponny är det helt enkelt att alla ska ha samma gräns.

Sen det lite nya. Man vill införa två nivåer för ryttare som rider C- och D-ponny. Detta för att det faktiskt är väldigt stor skillnad på en 14-åring och en 18-åring. Gränserna skulle då bli 14-16 år och 17-20 år (alla åldrar gäller de år man fyller den aktuella åldern). Man skulle då tillåtas tävla ponny högre upp i åldrarna (förutsatt att ekipaget är proportionerligt - det gäller fortfarande), vilket kanske skulle kunna leda till att färre slutar i samband med övergång till häst. Det skulle också innebära att ryttare som ska kvala till internationella mästerskap inte måste göra det i konkurrens med de som ändå inte får åka (ryttare 17-18 år idag). 

Tävlingssektionen ställer sedan följdfrågan: Om det inte är tillräckligt många för att bilda en egen "kategori" i en viss ålder, ska man då slå ihop samma åldrar oavsett kategori, eller ska man slå ihop samma kategori med olika åldrar? För på en dressyrtävling i någon mindre ort är det kanske inte helt sannolikt att man får ihop tillräckligt många för att kunna bilda egna grupper i alla kategorier. 

Personligen tycker jag att det är rimligare att slå ihop på ålder istället för på ponnykategori. Men det är bara jag. Vad tycker du? Svara på enkäten så Tävlingssektionen kan få ett så stort underlag som möjligt för att fatta beslut om hur det ska bli framöver. 


Som sagt - inget engagerar som ponny. Och det är lätt att förstå varför - Detta är Wild at Heart eller Wilda. Hos bor hos mig!






tisdag 13 maj 2014

En skitsak


När jag var lite mindre än jag är nu brukade jag och mina kompisar ta bussen till Adelsö utanför Stockholm och rida. Det var en timmes bussresa men det var inget som bekom oss när det fanns möjlighet att få rida och sköta om alla hästarna. Så efter skolan sprang vi allt vad vi orkade för att hinna med bussen och sedan red vi och grejade för att hinna med bussen hem igen i tid.

Old Florida uthusPå väg hem satt vi alltid längst bak. Jag minns att en kompis hade någon typ av handkräm (starkt parfymerad á la 80-tal) som vi använde för att dölja en del av den värsta hästlukten. Jag tror det fungerade dåligt. Vi fick ofta kommentarer om att det luktade häst. I stallet fanns ett omklädningsrum (eller omklädningsrum, ett rum med några stolar ett bord och en bänk med en kaffebryggare), men inga duschar. Faktiskt inte någon toalett heller. Men man satt sig väl på gödselstacken. Det fanns ett gammalt dass men där ville man helst inte gå in. 


De dagar vi åkt till ridskolan fanns det faktiskt möjlighet att duscha. Det fanns en dusch. Och ett omklädningsrum. För alla som var på anläggningen. Och inget lås. Så duscha gjorde man inte. Vem som helst kunde ju komma. 

Snart är det val. Det är ju supervalår i år heter det. Val till alla möjliga instanser. Det är sådär 25 år sedan jag tog bussen hem från Adelsö på kvällarna. Men fortfarande är det verkligen ingen självklarhet att det finns omklädningsrum, duschar och toaletter på ridskolor och ridklubbar runt om i Sverige. Delade omklädningsrum för killar och tjejer ska vi inte prata om. Inom hur många andra idrotter skulle det vara ok att Sara (13 år) duschade och bytte om tillsammans med Åke (62)? Eller för den skull Martin (13) tillsammans med Jossan och Lisa (21). Vill vi göra ridsporten mer jämställd behöver alla kunna känna sig välkomna och ha sin plats.

Ridsport är en idrott. Det är friskvård och det är träning. Dessutom är det god hänsyn att byta om innan man åker kommunalt hem, eller går in i en mataffär med massor av hästpartiklar på sina kläder. Det är klart man måste kunna duscha och byta om, det borde inte vara något man behövde förklara.

Det är dags att rusta upp ridanläggningarna i landet. Och det handlar inte om stora exklusiva satsningar. Det handlar om att de ungdomar som väljer stallet ska kunna gå på toaletten och byta om under drägliga förhållanden. 

Alla ni som kan rösta - fråga era politiker. Stanna upp vid valstugan och ställ frågan - vad gör de för att förbättra inom detta område? Om vi är många som frågar kommer de kanske att inse att något behövs göras! Och ni som ännu inte får rösta. Fråga ni också. 


piggy Upclose